Avstämning med Jacob Une Larsson

Efter SM-guldet 2019 gjorde jag en intervjumodell och ett personporträtt med Une (Jacob Une Larsson). Denna gång blir det därför mer fråga-svar intervju.

Une är en av många som jag verkligen tycker om och håller högt i vår fina Djurgårdsfamilj. Han är en av dom som jag hoppas avslutar sin karriär om många år i Djurgården på sina egna villkor. Hans återkomst sommaren 2023 från äventyret i Grekland blev väl inte helt strömlinjeformad. Djurgårdsmaskinen hackade och själv hade han efter 18 månader med konstant försvarsspel tappat lite av det fina offensiva spel han hade när han lämnade oss. När han återvände till oss sa han: ”jag fortsätter gärna i Europa men om inte det blir så, är jag på den bästa av platser här i Djurgården”. Det är ett uttalande jag själv skulle kunna gjort. Men jag är inte en offentlig person. Ingen fan bryr sig med all rätt. På olika forum var det många som tolkade det som fan läser bibeln. Oavsett, han blev kvar till min glädje, men även hans säsong, precis som lagets, blev väl inte vad varken han eller vi hade hoppats på. Nu är förra säsongen lagd åt sidan. Revanschens låga är tänd på varje representant i Djurgården jag haft förmånen att prata med. Une låter taggad och förväntansfull och ser fram emot kampen att ta en av startelvans mittbacksplatser.

Välkommen till ett fint och eftertänksamt snack med Une.

Tjena Une. Jag läste någonstans i morse att du vann sista beep-testet. – My wish. Hahaha, nej det gjorde jag inte men jag brukar hamna i mitten men denna gång var jag och nosade på toppen. Mycket bra för att vara jag. Var väl fint om Wille Bäckström vinklade det klippet så det såg ut som jag vann, men tyvärr, så var det inte.

Längre än så hann jag inte innan Une frågade om hur jag mådde och hade det.

Min rygg är efter snart två år fortfarande kass. Jag har träffat en kvinna för första gången på 10 år, där allt lirar så bra att vi faktiskt redan snackat om en av mina livsdrömmar och gifta oss. – Fan Micke, det är nästan läskigt. Du har problem med diskarna i ryggen. Sen att du snackat om att gifta dig. Jag har sista månaden haft problem med mina diskar. Sen snackar du bröllop, jag och min fästmö ska faktiskt gifta oss i sommar.

Fan vad härligt Une, jag tjatade på dig 2020. Friade du klassiskt? – Jag friade klassiskt. Det var när vi var i Grekland som vi då förlovade oss.

Ska vi bygga vidare, har ni planer på några barn? Eller nöjer ni er med hunden så länge? – En sak i taget nu Micke. Hunden kan nog vara bra träning. Han blandar och ger. Ibland undrar man om öronen bara hänger där för syns skull. Nästa dag är han väldigt lyhörd. Ähh, allvarligt, han är helt fantastisk, det är härligt att ha honom.

Jag hörde av mig efter något halvår i Grekland. Då lät du både glad och överraskad över hur bra ni trivdes. Det ryktades om förlängning. Men vad hände sen? – Dom hade en köpoption som dom sa att dom ville aktivera. Men dom hade inga pengar. Känslan är nog att även om dom hade haft pengar, var nog 18 månader där ganska lagom. Det var en fantastisk tid. Men stan var liten och vi hade svårt att se en långsiktig framtid där. Underbart är kort heter det väl, det blev precis lagom för oss.

Du var positiv till att fortsätta i Europa, fanns det andra intressen på dina tjänster då? – När lånet hade avslutats kom jag till… ska vi kalla det ett vägskäl, skulle jag stanna i Djurgården eller stanna i Europa. Då blev det Djurgården. Det fanns intresse men ingenting av den digniteten att vi kände för att packa väskorna på nytt.

Om du betygsätter din vistelse i Grekland där fyra är godkänt och tio är perfekt, var hamnar du då? – Jag får nog separera fotbollen och livet utanför fotbollen då. Vår dagliga skulle jag nog sätta en åtta på. Fantastiskt bra liv. Enkla vardagar, där solen sken och vi bekymrade oss inte för något. Men fotbollsmässigt sätter jag nog en trea då. Inte riktigt godkänt. Vi kämpade som fan och klarade oss kvar båda säsongerna när jag var där med nöd och näppe. Jag fick verkligen känna på kontrasten att spela i ett topplag i Sverige och sen i ett bottenlag i Grekland. Topplag är spelförande och drivande i matcherna. Bottenlag, som vi var, parkerar bussen. Mentaliteten var i stort sett aldrig, nu ska vi vinna, utan mer modell, vi ska hålla tätt bakåt.

Jag läste upp Kim Bergstrands omdöme om Une för honom.

Anledningen till att jag frågade om dig var att när du lämnade tyckte jag att du var en allsvensk mittback av toppklass. Men när du kom tillbaka var du… lite försiktig?... feg? i ditt offensiva spel, vad tycker du själv? – Woooow, vilka ord från Kim. Sen var det gäller spelet. I Grekland var matcherna oftast parkerade utanför vårt straffområde. I Djurgården driver vi matcherna och pressar högt. Jag gick från en ytterlighet till den andra. Jag tyckte att min höst var synonym med laget. Det gick väldigt mycket upp och ner. Sen kände jag, nu jävlar är jag tillbaka och allt började kännas kalas, då åkte jag på den där magsjukan, som slog ut mig och halva laget. Det gjorde att jag gick ner fem kilo och det påverkade mig mycket resten av säsongen. Med den säsongen i bakfickan är det så skönt att vara med från start i år. Sätta grunderna, redan på försäsongen. Vi kom fyra 2023. Men alla i föreningen, ledare, tränare, spelare och supportrar hade en bitter eftersmak. Där upplever jag hela Djurgårdsfamiljen helt samstämmig, vi ska ta revansch 2024.

Det som beundrar men även frustrerar mig är att vi snackade om den där magsjukan som en notis, men den avgjorde på många sätt de sista 7-8 matcherna. – Det blir väldigt speciellt när något sådant händer. Man vill vara lojal. Ställa upp. Göra sitt bästa. Jag känner att efter matchen gå ut och skylla på något känns ganska meningslöst. Nästan fegt. Men min syn helt krasst var, att jag var glad att jag kunde hålla mig under matchen, det var ungefär där jag var. Jag vill ta ansvar i det fallet, för min usla insats, samtidigt som jag hoppas att folk ska ha förståelse för vad jag går igenom vid sidan av planen. Det är komplext det där.

Det var många rykten som sedermera har vidimerats om stämningen 2023. Hur var det för dig? – Det var otroligt skönt att vara i ett omklädningsrum där jag förstod vad alla sa. Jag hade två svenskar i Grekland som jag kunde snacka med. Nu, hemma igen, kunde jag sätta mig med vem som helst på frukost och lunch där språket är gemensamt. En ren lyx kändes det som. Vad det gällde stämningen märkte jag av det på så sätt att bågen hade spänts ordentligt med resultaten 2022. Det är sjukt svårt att följa upp ett succéår med ännu ett. På ett generellt plan är det jobbigt för alla när dom förväntningar som byggts upp inte infrias. Det mesta flög för Djurgården då, säsongen innan nu hackade det. När tvivlet kommer in går humöret ofta ner. Jag hade nog själv förväntningar på att stämningen skulle vara mer på topp när jag återvände. Med det sagt, jag har varit i Djurgården sen slutet på 2015, under den tiden har jag varit med om där det blåst betydligt mer. Med det i bagaget hanterade jag det utifrån min vetskap hur det funkar i klubben. Hade jag varit helt ny och kommit in då, kanske jag hade undrat "är det så här det är i Djurgården?”. Men det kom över mig när säsongen var klar, visst vill man att det ska gnistra både om omklädningsrum och prestation men att alla reagerar som dom gör när vi kommer fyra då visar det vilka kliv klubben tagit på relativt kort tid. Om jag tänker på mitt första år låg vi på negativ kvalplats runt sommaren. När Pelle Olsson fick gå och Mark Dempsey kom in. Sen kom vi väl i mitten av tabellen efter säsongen och då var det stor glädje bland spelarna att vi räddat upp det så bra. Det är både häftigt och fascinerande att kravbilden kan växa så stort på den korta tiden. Med lite eftertanke, absolut, vi kan vara missnöjda med en fjärdeplats, men det är samtidigt häftigt att vi tagit oss så högt så vi kan vara missnöjda med den platsen i sluttabellen.

När du var i Grekland och vi krossade i Europa. Hur kändes det? Var det saknad eller där kunde jag vara med, eller ren och skär glädje? – Jag tänkte "fan va kul för alla mina kompisar från laget, fick uppleva den här framgången". Självklart hade det varit vrålhäftigt att få vara med på den resan i laget kontra, som jag gjorde, se på tv. Jag blev ännu mer en supporter. Jag imponerades av hur laget hanterade både Allsvenskan och Europa.

Jag hade unnat dig att få vara med där. – Vad snäll du är. Tänkte precis säga att jag är så oerhört tacksam för det jag varit med om i Djurgården. SM-guld. Cupguld.

Hur var din form när du kom hem? Du kom från semester. Var det som om du hade börjat vår försäsong här hemma? – Oj, det här blir svårt att försöka förklara på ett bra sätt. Rent kroppsmässigt var jag i bra form. Inte för många öl under semestern eller för mycket mat, men jag hade tappat muskler under min vistelse där och låg för lågt i vikt mot vad jag bör göra för att spela i Djurgården. Antalet löpmeter när jag spelade fotboll i och runt vårt straffområde kontra den krävande spelstil som vi i Djurgården anammar går inte att översätta rakt av. Sommaren användes till att bygga upp mig både löp- och styrkemässigt och det gick helt okej vill jag ändå säga. Det löpte på bra tills den ödesdigra magsjukan kom. Sammanfattning då, jag var för lätt när jag kom hem. Kraven på fysik i Grekland var inte i närheten av dom vi har i Djurgården. Jag tänkte säga Sverige men jag vet att vi tränar oerhört hårt även i den svenska kontexten, det sticker ut. Vår försäsong är ganska unik i hur hårt vi tränar.

Vad tror du om säsongen vi precis har startat då? – Jag tror att det kan bli jävligt bra. Ska bli intressant både att se och lära känna både Tobias Gulliksen och Peter Therkildsen och se vad dom kommer tillföra. Vi i laget märker av hur tongångarna går. Men vad jag hört har både Kim och Tolle (Thomas Lagerlöf) varit tydliga med att träningsmatchernas resultat är inte prioriterade. Vi körde stenhårt dagen innan match mot BP, Västerås, Mjällby och Viking. Det är klart att det märks på matcherna. Vi släppte in mål. Var inte sammansatta. Men när tävlingen började var vi där. Vi har börjat bra i cupen, jättekul, men jag känner att vi har så mycket mer i oss. Vi visar i perioder av våra matcher en hög högstanivå men vi pendlar fortfarande i prestationen under matcherna.

Just när jag skulle ställa frågan tänkte jag, hur nära är du att konkurrera med Miro Tenho. Men kom på att Mackan (Marcus Danielson) är också att tävla med. – Jag har tänkt på det rätt mycket, sen Miro kom, fan han är bra. Tagit för sig ordentligt. Det är en sanning, för alla år jag varit i Djurgården har vi haft tuff konkurrens på mittbackssidan. Vilket jag alltid har uppskattat. Laget gynnas av bra spelare, jag gynnas av att jag alltid måste steppa upp för att få spela. Jag känner mig nära och absolut närmre än i mitten av januari, då min rygg strejkade stort.

När du har sådär jävla ont är det smärtstillande som gäller då för att kunna träna och fungera i vardagen? – Jag är inne på min tredje vecka med smärtstillande och ska använda det en eller två veckor till.

Du har redan svarat till en del, men frågar ändå, hur känns säsongsstarten för dig? – Det blir väl lite repetitiva svar. Jag hade en bra vecka när vi startade upp. Sen kom problemen i ryggen, som sen stört mig i en månad ungefär. Förra veckan, ja det gör fortfarande ont, men nu började jag känna en ljusning, började känna mig bättre. Det bara den känslan av att det händer positiva saker i kroppen åt rätt håll ger positiva tankar Under den onda tiden, tack vare fyskillarna, har jag ändå kunnat hålla jämna steg med övriga truppen. Jag har inte varit med på alla övningar eller ens samma övningar men dom jag gjort har gjort att jag är med. Den här veckan är jag med på allt som alla andra kör. Jag har en god känsla nu både av att vara med och konkurrera och ge mig själv bra förutsättningar inför säsongen. Jag känner även rent prestationsmässigt att jag är i bra form.

Hur ofta har en spelare i vårt A-lag individuella samtal med tränarna om dom inte väljer det själva? – Beror nog på vad som menas med ett enskilt samtal. Modellen utvecklingssamtal är inte jätteofta. Jag kan bara utgå från mig själv nu, det är inte jättemånga sittningar under en säsong om inte något speciellt inträffar. Vi pratar efter säsongen. Inför nya säsongen, vilka förväntningar vi har på varandra. Men i den dagliga verksamheten får jag alltid uppmuntrande tillrop, kritik eller "tänk på det här" till mig. Vad jag tror är att dom som vill ha samtal får det. Men jag trivs bra i den här rullande dialogen som sker i det dagliga. Det förekommer också att Tolle kommer och ger mig tre klipp och ber mig titta på dom och sen berätta för honom hur jag uppfattar det som klippen innehåller.

I supporterkretsar var KoT (Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf) ganska ifrågasatta efter 2023. Dom framställs oftast som tvära och buttra. Hur upplever du dom? – Precis alla tränare jag haft är olika. KoTs styrka ligger i att inspirera och är sjukt bra på att förmedla sin vision av hur vi ska spela. Dom är väl inga muntergökar precis. Vill man ha en mjuk pappatyp till tränare kanske inte dom passar. Då ligger det på mig att ha dom förväntningar på tränarna efter deras egenskaper. Dom finns alltid där om jag vill och behöver. Jag för min del har inte samma ingång i min relation med KoT som jag hade med Özcan till exempel, vilket ligger i sakens natur då dom är helt olika som personer. Sen tror jag att den bilden som kablas ut är den mediala. Men om jag samtalar privat med KoT då har vi ett bra samtal. Tränarna är för det mesta som vi spelare, en del är öppna, en del introverta. Finns ingen standard som passar där. Min uppfattning avslutningsvis om KoT är att dom värdesätter mest att vara sig själva inför laget och spelarna. Det som syns utåt det är en annan femma.

Alla jag pratat med på ledningshåll i Djurgården säger att spelarna driver sin egen utveckling. Vad känner en numer, rutinerad Une, att du kan utveckla? – Det där var en bra fråga. Det är lite märkligt det där. Det har alltid varit så lätt att säga "jag vill ta mitt spel till nästa nivå". I det ligger väl en sanning, det måste jag drivas av. När jag var 22 år var det världens enklaste och mest självklara sanning. Men nu, 29 år gammal, vad vill jag då? Det känns nästan pinsamt om jag står och säger samma saker idag som jag sa då. För mig är det väl mycket att jag tänker på mina styrkor, mina svagheter och hur jag ska använda den kunskapen. Sen som mångårig spelare i Djurgården trivs jag med och vill vara ett föredöme och ta ett större ansvar för dom yngre spelarna och vägleda dom i den dagliga verksamheten. Vad det innebär att representera Djurgården. Vad det gäller mig vill jag naturligtvis vara frisk. Kanske det du var inne på att jag ska spela med ett större självförtroende. Göra det jag kan fler gånger istället för att ofta spela den säkra lösningen. Bidra mera i det offensiva spelet. Inte bli bekväm i det faktum att jag bara kan lämna över bollen till Mackan så löser han det åt mig. Se till att vi får fler möjligheter att bygga vårt spel bakifrån genom att vara ett hot.

I den förra långa intervjun sa du att Mackan var kung. Men han lämnade och du visade då att du har det i dig. – När Mackan lämnade kände jag att nu måste jag nog fan bidra med mer framåt än tidigare. Då kom Hjalle (Hjalmar Ekdal) in som också var duktig på samma sätt som Mackan och det är klart att vi då hotade på flera sätt i vårt uppbyggnadsspel. Det är som du säger, jag vet att jag kan, det är bara att ta mig modet att utföra det också. Det är väl också något jag tagit till mig inför 2024, det faktum att jag inte spelade på min potential under 2023.

När jag var ung satsade jag grymt mycket på att bli elit i ett gäng idrotter. Men oftast spände jag mig i viljan att vara eller bli bäst. Tänkt på det mycket, synd att jag inte valde glädjen. Hur ser det ut för dig, väljer du glädjen? – Ja, förstår vad du menar. Det här ämnet skulle vi kunna sitta och prata om i timmar. Det är så intressant. Det är nog något som många känner, så även jag, varför vågar jag inte mer? Varför kör jag inte bara? Varför har jag inte mer kul än vad jag har? I min tanke försöker jag komma ihåg det viktiga, att ha kul på vägen. Det som jag upplever är det svåra blir koncentration, att inte flyga iväg och pressen att leverera i ett elitlag, då är det onekligen knepigt att stanna upp och inför mig själv säga: ”varför gör jag det här egentligen, jo för att det är så jävla kul”. Det är svårt att navigera i det där. Fel ansiktsuttryck som enligt några visar fel känsla i fel läge, ja, då blir det tufft. Vi som är på elitnivå är väldigt påpassade. Alla bär på sin egen lilla mediastation. Om jag skulle gå ut och njuta, garva, kanske lite hårdraget, men du fattar, då är jag nog ganska bränd om inte det passar ihop med det som hänt. Då skulle jag klassas som oseriös. Det är en så fin linje där jag vill glädjas i vardagen, göra mitt yttersta i allt jag gör som släkting, man, vän och i Djurgården. Träningen är inte bara tiden på Kaknäs, det är dygnets alla timmar. Vad du äter till middag. När du går och lägger dig. Allt hör ihop. Jag har tänkt ibland att jag skulle velat kunna spola tillbaka tiden till den unga Jacob att han skulle stanna upp ibland och titta på vad han gjort och utfört. Men åren går och jag har inte hittat till det ens ännu. Jag trivs med mitt liv. Men just det att känna den där glädjen i det jag lyckats med, där har jag en bit kvar att gå.

Ja, jag fattar det. Kom ihåg vår naprapat som garvade någon gång på bänken i en match vi torskade. Den bilden fanns snart på varenda plats där Djurgårdare diskuterar. Samtidigt, ingen sund människa tror väl att han skrattar åt resultatet? – Christian (Andersson), ja. Så jävla oförtjänt också. Han var så sjukt professionell i sitt jobb. Ställde alltid upp för oss spelare oavsett tid. För oss som hade honom med oss känns det… jag vet verkligen inte vad han garvade åt, men då jag känner honom vet jag att det inte var resultatet som han skrattade åt.

Jag tänkte på en sak till, angående det med eventuell utveckling. Om man går till psykolog? Tränar med annat som kanske gör en starkare, snabbare som spelare fast man inte tränar det inom fotbollen. – Den frågan handlar om att ta ansvar för sitt mående men dessutom sin totala utveckling. När jag var yngre tränade jag ofta extra med olika specialister för att bli bättre. Nu är det mesta ganska hårt uppstyrt i Djurgården. Om jag skulle vilja köra något fysiskt program måste jag alltid synka det med våra fyskillar. Jag har också haft möten med människor som jag samtalat med, det är något som jag fortfarande håller på med. Jag vill ta ansvar för det totala i mig. För att ständigt försöka bli en ännu bättre version av mig själv. Det är också ett lärande för livet som också kommer den dagen fotbollen inte är min dagliga sysselsättning.

Det är också något som jag tänker på ofta, vad mycket ni får avstå. Bröllop för vänner. Födelsedagar. Vanligt samkväm. Man tänker nog ofta er som privilegierade, men jag undrar ofta, hur många klarar att betala det priset? – Jag har varit i den här elitmiljön så länge. Den gången det kommer över mig är väl när kompisen fyller 30 år, jag kan inte komma på festen. Om man undantar dom gångerna tänker jag nog aldrig på det. Det är min vardag, den jag lever och trivs i. Men om jag tar det ett steg till känns det viktigt för mig att vara förankrad i verklighetens vardag som dom flesta lever. Den dagen ingen sticker en matlåda i handen på mig eller tvättar min tvätt. Då det inte finns någon som står på gymmet och ger mig uppgifter och övervakar att jag varken gör för mycket eller för lite. Den delen av livet tycker jag att jag måste ha en fot i också.

Vad tror du om lagets chanser 2024? Svenska Cupen? Allsvenskan? Eventuellt Europa? – Jag hade ett samtal med någon på vårt träningsläger på Gran Canaria, hur konstigt det kan vara eller bli. Några säsonger har vi som lag dansat oss igenom försäsongerna, allt gått som på räls, sen kommer Allsvenskan och fan inget funkar. En annan säsong är man kall hela försäsongen och då flyger man i Allsvenskan. Jag har för min del inte hittat något där, om vi får ihop det så här, blir vi bra. Men om jag svarar på din fråga med det jag känner inom mig är det att vi håller på att skapa ett väldigt konkurrenskraftigt lag. Det kan i sig inte vara negativt att ha den känslan. Jag tycker vi har alla förutsättningar att göra ett bra 2024.

När jag såg matchen mot Nordic United var det mycket som ramlade över mig. Dels hur bra vi var. Dels att jag tyckte dom var bra, som sprang och slet 90 plus minuter. Sättet vi spelade bort dom på imponerade på mig. Vad tyckte du från din plats? – Om vi tittar på veckan innan var dom en straff ifrån att spela oavgjort mot IFK Göteborg. Jag kanske inte kan säga så heller, ett resultat från en match ska man sen kunna överföra på nästa match. Jag tycker inte att det var dåligt motstånd. Håller också med om din syn på vår prestation, vi gjorde en bra match.

– Nej, alltså, det blev ingen jakt. Jag bodde i en ort där jakt var vanligt förekommande. Men när jag kollade upp det lite fick jag siffror på olyckor inom jakten där, då ryggade jag lite. Kollade inte källan, men det blev inte någon jakt där nere. Fisket var synd att det inte blev mer av, det borde jag bara ha tagit tag i. Min fästmö gav mig ett jättefint fiskespö i födelsedagspresent, när jag fyllde år där nere. Det spöet stod bara där och samlade damm. När det var dags att lämna Grekland hade jag fortfarande inte fiskat. Jag tänkte, det här måste jag fan pricka av på listan. Tror det var dagen innan jag skulle åka hem som jag åkte iväg och ställde mig och skulle fiska. Hade spöt, sänke krok och lite agn. När jag är klar att testa kastar jag ut mitt första kast. Får bottennapp och rycker av linan. Min fiskekarriär i Grekland blev ett kast.

En kille skrev till mig att vi vet var Une fiskar, men var jagar han? – Jag jagar där jag får och det erbjuds höll jag på att säga. Jag har en kompis som har ett ställe norr om Stockholm. Där har jag varit. Det är den platsen jag är mest på. Någon gång ute i skärgården. Jag har varit nere i Småland. Någon gång i Östergötland. Det är lite svårt att få kontinuitet i mitt nuvarande liv då det är väldigt tidskrävande. Jakten kommer nog växa när jag slutar med fotbollen.

När du jagar, spelar det någon roll vilket vilt det är ni söker? – Nej, jag är öppen för all jakt. I höstas var jag med i ett jaktlag som jagade skarv, fågeln. Den jakten fascinerade mig mycket. Förra helgen var det första gången i mitt liv jag jagade hare. Jag är nyfiken och öppen vad gäller jakt. Jag håller på att spårträna med min hund trots att han inte är en renodlad jakthund, men kul att hålla på med. Så småningom efter fotbollen blir det nog en riktig jakthund, för då kommer jag kunna ta den tid det krävs för att lyckas.

– Det är svårt att ta ut OB eller flextid i det här jobbet.

Du har kontrakt över 2024. Några samtal med Bosse (Andersson)? – Vi hade lite snack i december. Då ville Djurgården avvakta till sommaren.

Jag hoppas ni hittar en väg för en fortsättning i Djurgården. – Ja, det vore fint. Men nu är det vad jag sa innan jag har att förhålla mig till.

Tänkte fråga när jag får chansen, hur bra är Lucas (Bergvall) egentligen? – Nä, men det är häftigt. Se en sådan ung kille blomma. Det som imponerar mest på mig är hans sätt att hantera allting runt hela denna transfer som blev av. Jag tror att när han nu fick den övergången på plats kan han fullt ut koncentrera sig på att vara den spelare han kan. Jag vill verkligen inte lägga någon press på honom, men min upplevelse är att han kan gå precis hur långt som helst.

Det faktum att han gav mig ett Maradona mål iklädd Djurgårdens tröja, trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva. Sen intresset för honom, tycker jag, motsvarande tid, till och med överstiger Zlatans. – Nej, det var nog nytt för mig också. Kanske att jag inte har TikTok, men hur stor han redan var. Han är så imponerande. Hans fotbollsspel är högsta klass, men i den här cirkusen som var höll han sig kylig ändå. Otroligt imponerande. Skitkul för honom, klubben och sen måste man tänka vilka gener dom har i familjen. Theo (Bergvall) tror jag också kommer bli riktigt, riktigt bra. Sen som du sa har dom ytterligare en brorsa som satsar på elit.

Jacob Une Larsson är en härlig människa. En spelare som jag tycker bär klubben i mitt hjärta, emblem på ett sätt som hedrar klubben. Han är klarsynt. Fundersam. Han är ett ansikte till en av mina favoritcitat: "problemet med världen är att dom korkade är så säkra och dom smarta är så fulla av tvivel". Mackan tyckte 2019 att Une skulle bli en utmärkt statsminister. Jag tror som det politiska livet ser ut så skulle en hedersman som Une inte kunna överleva. Men att få ha ett samtal med honom unnar jag alla som är öppen för diskussion och utbyte av tankar. Det är en gåva att få ta del av.

Cupen går vidare med gruppfinal i helgen. Jag tror på oss. Jag tror på Une, men i år kommer det bli en riktigt tuff match för alla dom som vill ta en plats i startelvan. Vi får se om Une blir en av dom. För egen del har jag fått glans på mitt material och efter två provturer börjar jag ladda upp för 2024 med att BEVÄPNA MIG MED VINGAR och flyga in i den nya säsongen som om det inte finns någon morgondag.