Det har diskuterats på olika forum om Djurgården gjorde en bra eller dålig match igår, och det är klart att det inte var någon propagandafotboll som presterades. Men som både tränarna påpekade efter matchen så var det extremt svåra förutsättningar, de svåraste under hela hans karriär tyckte Mange. Att efter en sådan match bedöma vårt ”spel” känns aningen fel, speciellt när många (inklusive undertecknad) ofta beklagade sig förra året när vi spelade ett fint kortpassningsspel och dominerade matchbilderna men sällan kom till klara chanser och gjorde få mål.
Det stod tidigt klart att det här kommer att bli en väldigt annorlunda match med den extrema vinden och även gräsmattan som mer eller mindre omöjliggjorde ett ordentligt kortpassningsspel. Djurgården försökte inledningsvis kombinera sig fram i banan som vi brukar men mot ett aggressivt Varberg som utnyttjade de tuffa förutsättningarna så tappade vi boll ganska omgående och vi märkte nog själva att det bara var att lägga ner alla sådana försök. Det var inget fint spel men vi visade att vi kan kriga ner en motståndare som Varberg på bortaplan med dessa tuffa förutsättningar, vi stod upp i närkampsspelet, kämpade på så gott vi kunde i luftrummet mot deras giganter, och kontrade efter bästa förmåga. Vi levererade också två riktigt fina mål tack vare några riktigt fina individuella prestationer. Enligt mig var gårdagen en riktigt tung seger och det spelar ingen roll hur det såg ut, förutsättningarna gjorde skönspel omöjligt och med det i bakhuvudet var insatsen bra!
En annan diskussion är huruvida det var rätt att redan i halvtid gå över till 5-3-2. Det står redan klart att när vi gör denna ändring så tappar vi mycket av vårt egna spel och det blir betydligt svårare att kontrollera matchen och äga bollinnehavet. Vi hamnar betydligt lägre ner i plan, ger bort initiativet kan man säga, men vi blir också betydligt stabilare med tre centrala backar där vi dessutom får in Löfgren med sin fina fysik. Man kan kanske sammanfatta det med att vi förmodligen kommer att bjuda motståndarna på fler ”lägen” men där vi dock kommer att kunna försvara oss betydligt bättre mot dessa lägen. Jag hoppas personligen att vi inte använder taktiken för ofta utan att den reserveras för just tillfällen när vi ska stänga ner matcher, och även att vi ej går över till taktiken för tidigt i matcherna. Igår, med den starka motvinden i andra halvlek och Varbergs starka huvudspelare i åtanke så anser jag dock att det var helt rätt att gå över till den här taktiken redan i halvtid. Vinden och Varbergs överlägsenhet i luftrummet gör att vi ändå hade blivit tillbakapressade och då var det otroligt viktigt att få in Löfgren i försvaret för att stabilisera upp.
Mange förtjänar att nämnas också, vilken match han gör! När han går in och tar sina taktiska frisparkar så vet han att han kommer att bli nersparkad och att det kommer att göra ont, men han gör det ändå för att laget ska få lite andrum. Och det finns nog ingen i Allsvenskan som är lika duktig på att söka upp frisparkar på detta sätt. Att han dessutom står för två riktigt fina assist är bara grädden på moset. Igår var Kapten Mange bäst på plan!
Nu väntar Malmö härnäst och det är med gott självförtroende vi ska ta oss an dem där vi kan gå in avslappnade till matchen och känna att pressen ligger på Malmö och att vi har det mesta att vinna. Förhoppningarna man hade om en rolig säsong ser ut att infrias, nu är det bara att kriga vidare och hoppas att vi snart får möjlighet att stötta laget från läktarplats.