Efter Gais, Inför BP

Povel Ramel gjorde en låt som hette ”Underbart är kort”. Min resa till Göteborg, Sveriges baksida, var helt underbar. Jag var på tre stycken träningsanläggningar för tre olika lag. På ett av ställena, ÖIS, fick jag se laget i mitt hjärta träna. Jag pratade med människor som kan fotboll. Som ofta får höga löner för sin kunskap. Dom var generösa med att dela med sig. Jag fick äntligen träffa, ansikte mot ansikte, Stefan Billborn. Kunnig, avslappnad i allt det. Han har en stor förmåga att gå ner till min nivå och göra sin kunskap förstådd där nere. Jag var lycklig över att jag haft och tagit den möjligheten som förra helgen gav. Att med mina färger bli så välkomnad överallt. Det är en gåva. Men som första meningen sa, underbart ÄR kort. Jag läste ett inlägg på ett av dom forum jag läser, personen skrev: ”passa på att njuta av Häcken segern nu, några timmar till, för sen kan det bli samma skit som det varit senaste veckorna”. Tyvärr fick skribenten rätt. Jag har tyckt att gnället varit enerverande, men efter Gais förlusten bubblade det upp på en magnitud jag aldrig sett sen… MP tror jag. Pelle Olsson kanske, på slutet.

Jag pratade med representanter från dom andra klubbarna hur dom såg på oss. Många människor, inte bara huvudpersonerna jag hade förmånen att träffa. Ingen fattade vad som händer i vår klubb just nu. Vara som Bosse sa: ”cupfinal, förlora med flaggan i topp på straffar, vidare till gruppspel i ECL och tvåa i Allsvenskan”. Höj blicken och sug i er den sammanställningen av fakta. Sen ställer vi det bredvid hur det skrivs på forum, sociala medier och hur det skriks till våra spelare och ledare på läktarna. Ordvalen som används kring egna spelare är ibland på en helt horribel och oacceptabel nivå.

Jag läste någon som skrev att våra spelare är mesar som inte pallar lite hårda ord från läktaren. Jag är övertygad om att våra spelare är lika hårdhudade som andras lag. Men det är en jävla skillnad om någon i packets tröja skriker vår spelare mitt i ansiktet vid inkast eller hörna: ”din jävla hora”, än om en med sitt eget lags tröja gör det. Om någon idiot som jag inte känner skriker mig rätt upp i ansiktet på stan, tänker jag förmodligen, "okej, försöksutsläppt". Men om min vän skulle göra samma sak, då skulle det ta hårt. Det jag har sett allt mer sen vi förlorade mot Lech Poznan, det är att en av dom fina slogan som jag verkligen älskar med Djurgården "Alltid Oavsett" är för många bara ord nu för tiden. Det finns absolut inget bakom orden. Det finns tankar inne i djupet av mig som skulle vilja att det blev som ett annat citat vi har "färre men värre". Det menades inte när det kom som i värre i uppträdande. Vi var fan bäst på att supporta vårt lag i Sverige trots att vårt antal ofta var mindre. Just nu, tycker jag att vi har en allt sämre läktare, i jämförelse med de andra storlagen. Kamratfostran och hur man uppför sig och supportrar sitt lag under match verkar helt ha försvunnit någonstans på den mäktiga framgångsvåg som vi faktiskt är i.

Jag har sen första träningslägret nere i Spanien 2019 alltid haft KoTs (Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf) rygg. Henke och Bosse (Henrik Berggren & Bosse Andersson) långt innan det. Jag värnar mycket om människorna bakom rollen. Stöttat och försökt vara en vågbrytare när det blir storm på forum. Jag har ibland varit kritisk till laget. Jag har ibland kritiserat värvningar men med respekt och ett lyssnande sinne. Jag håller då och då inte med om vad som görs i vår klubb. Men det dessa fyra har gjort för föreningen över tid är makalöst bra. I kontakten är dom värda precis all respekt. Kan du inte visa respekten, håll käften. Jag önskar att dessa fina människor slutar i Djurgården inför säsongen 2025. Inte för resultat eller spel. Bara för att kunna njuta av livet. Skratta. Ha kul. Livet är kort och det dom har fått till sig under lång tid, det är knappt någon värd och framförallt inte dessa fyra fantastiska människor. Djurgårdens IF kommer att bestå. Vi är en stor förening med lång historia. Jag tror att det vore en jävligt dålig väg för Djurgården att gå, men som jag skrev, klubben överlever.

Matchen mot Gais blev en resultatmässig käftsmäll men det fanns faktiskt saker som var bra fram till deras 2-0 mål. Jag vet själv hur jävla svårt det är att se saker som bra när man torskar med 3-0. Men där vi är nu som förening, letar jag halmstrån. Jag vill, oavsett supportrarna som hotar och skriker skällsord som jag skrev om ovan, att de bestämmer sig för att dom ska få framgång. Jag vill komma tvåa i Allsvenskan i år. Jag vill gå vidare från gruppspelet i ECL. Jag vill att läktarna ska börja stötta laget igen, på riktigt. Jag vill att vi som finns runt och i Djurgården ska komma i symbios igen för att återigen uppleva magiska kvällar tillsammans.

En sak har gett hopp denna vecka. Flera som jag tycker har “drevat” under en lång tid, verkar ha fått kalla fötter. Kanske har dom gjort som jag skrev ovan, lyft blicken. Fått insikten om att för varje Oscar Hiljemark finns det än många fler som misslyckas. När väl den vägen är beträdd går det faktiskt rätt fort att hamna där gnaget varit för det mesta sen 2019 eller Blåvitt är nu. Du kan göra skillnad. Både på ditt sätt att konversera och stötta på läktaren. Låt oss än en gång skapa ett tillsammans.

BP har haft ett BP år. Blandat och gett. Jag tycker att dom har spelat bra fotboll. Domarna emot sig, ibland marginalerna. Ibland bara det faktum att dom tappat många spelare från förra årets startelva. Båda deras wingbackar har hållit en hög kvalitet varje gång jag sett dom. Nikola Vasic leder skytteligan. Stor, stark och oöm. En av mina favoritspelare i Allsvenskan har alltid varit Daleho Irandust. Jag älskade hans sätt att spela fotboll i Häcken. Nu, hemkommen igen, representerar han BP. Jag trodde han tappat en del där borta i Holland. Men nedan när jag pratar med Andreas Engelmark så får jag förklaring på varför han inte alltid startar och från och till varit borta.

Både Kim och Andreas tog sig tid för mig tisdag eftermiddag. Som den gubbe jag är, fortfarande märkt av resan och allt innehåll, kämpar jag mot tröttheten. Jag har en ambition att vinna över den, men kan inte garantera något.

Först ut Andreas.

Hur är läget i BP då? – Jo, men det är väl bra tycker jag. Vi har haft en period med rätt så tufft spelschema. Dom flesta prestationerna har varit bra. Vi har släppt in lite för mycket mål.

Så långt in i säsongen är ni ungefär där ni förväntade er? – En svår fråga, man är så inne i nuet. Med tanke på att vi tappat sex startspelare sen ett år tillbaka, tycker jag vi kan vara nöjda med där vi ligger nu. Men för att det ska bli godkänt i slutändan måste vi avsluta säsongen bra också.

Truppen, förra matchen gentemot imorgon, någon skillnad? – Det kommer vara snarlikt.

Dina ord om er match mot Mjällby? – Vi hade släppt in för mycket mål, framförallt i slutet på sommaren. Vi kände att vi behövde förbättra oss helt enkelt. Vårt etablerade försvarsspel mot ett mycket bra Mjällby var riktigt bra. Vi stod upp mycket bättre än mot Sirius och försvarade oss väl. Det var en bra match och som sagt, även Djurgården, såg hur bra dom var för någon vecka sen. En poäng godkänt även om vår ambition var att ta tre poäng.

Ni blir märkligt illa dömda av domarna tycker jag dom 7-8 matcherna jag sett med er. Mot Elfsborg var det ett av dom tre största rånen jag sett i årets Allsvenskan när dom fick straff. – Ja, det var det. Det var så många lager på det där. Vi skulle ha haft en frispark i sekvensen innan. Det är samma domare imorgon. Får se vilken dag han har då. Han har haft det jobbigt ett tag. Han hade det jobbigt även i matchen VSK - Gais. Vi får hoppas han gör det bättre imorgon helt enkelt. I vår match där borde vi fått en riktig straff när Vasic blev fälld också. Dessutom fick vi ett korrekt mål bortdömt. Men det var då. Vi ser framåt.

Vad tror du om matchen mot Djurgården imorgon då? – Det är alltid svårt att spela mot Djurgården. Framförallt på Stockholmsarenan. Vi ser fram emot en bra prestation med den fina energi vi har i laget. Vi ser bara möjligheter imorgon. Vi behöver vara vassare när vi tar oss till våra lägen. Vi gjorde en bra första halvlek på Grimsta när vi möttes sist. Tyvärr rann det iväg i andra halvlek. När vi inte är offensiva behöver vi sätta vårt försvarsspel. Djurgården har ett rejält tufft spelschema. Vi hoppas kunna använda det till vår fördel.

Tror du att det är någon fördel för er att vi blev siffermässigt krossade sist? – Jag vet inte. Men det känns kanske annorlunda inför sin hemmapublik? Däremot tror jag vi har en fördel av att dom spelade på söndagen och vi på lördagen. Dessutom spelade Djurgården i torsdags, det tror jag är en fördel för oss också. Samtidigt har Djurgården en väldigt bred trupp. Vår ambition är självklart tre poäng, men för att lyckas med det måste vi göra en jävligt bra match.

Hur ser du på upploppet av 2024 för er del? – Vi har sju matcher kvar. Stora möjligheter att ta poäng i alla faktiskt. En bra dag kan vi slå dom flesta lagen i serien. Vi har fyra hemmamatcher kvar som vi hoppas och tror ska ge oss det så vi hänger kvar även i år. Vi känner oss starka. Vi behöver två till tre segrar till för att vara säkra.

En av mina favoritspelare i Allsvenskan är Irandust. Var är han nu? – Han kom lätt skadad. Återkom och startade i två matcher. Skadad igen. Missade i stora drag resten av våren då. Sen har han varit lite in och ut i laget. Han har haft flera bra prestationer. När vi mötte Elfsborg borta gjorde vi en sämre match. Då valde vi att göra om i organisationen. Han var då en av dom som hamnade på bänken för balansen på planen. Han har gjort flera bra inhopp. Vi tror att vi kommer få stor nytta av honom under hösten men även nästa år.

Ovan sista svaret från den alltid så generösa Andreas. Dags för vår tränare Kim.

Hur mår vi? – Det är onekligen en bra fråga. Vi har pratat mycket om det idag "hur mår vi?". Som elitidrottare mår man alltid som resultaten. Sen finns det självklart nyanser i det. När träningen var slut och alla vände hem kändes det ändå ganska bra. Sen får vi se.

För här ute stormar det som fan. Jag vill att ni finner glädjen och skydd mot det värsta. – Just det, finna glädjen i det vi håller på med och gör, det är det vi pratar mest om. Tyvärr går väldigt mycket tid på den typen av arbete.

Är det värre för dom nya? Undrar dom vad fan dom hamnat? Eller hur funkar det? – Allt sådant där är individuellt. Keita (Kosugi) till exempel förstår inte svenska, han klarar sig nog bra. Det är lätt att prata om. Lätt att säga, men det är olika för olika personer hur man hanterar det.

Hur mår Rasmus? – Han verkar må bra igen. Jag vet inte var det var som hände i söndags.

Var det någon infektion eller sjukdom? – Det vet jag faktiskt inte. Han var bara helt orkeslös. Jag har inte fått någon förklaring till det. Vare sig medicin eller Rasmus själv vet vad som hände. Han har tränat bra idag.

Truppen imorgon? – Vi har tagit ut en för mycket just nu. I morgon kommer en komma bort från matchtruppen då Gustav (Wikheim) kommer in.

Vad vill vi säga om matchen mot Gais? – Vi får en dålig rytm. Vi är sårbara för motgång. Om vi pressar bra och Gais slog upp tre bollar på läktaren brydde dom sig inte om det. Dom njöt av att spela fotboll. Om vi blev pressade till misstag kändes det så stort för oss. Det bra vi presterar tas för givet. Om våra motståndare gör något bra, är det skitjobbigt på en gång. Vi tänker. Vi funderar på konsekvenser av sådant som i det normala sitter i ryggraden. Det finns paradoxalt nog många bra situationer i den här matchen, konstig nog. Saker som glömts både av oss och andra när slutsignalen gått. Fram till dom gör 3-0 målet och därefter leker fotboll, vi är i spillror, är det en jämn fotbollsmatch. Dom skapar sig medgång och blir hetare. Det krävs oftast tre misstag för att det ska bli mål. Vid 1-0 fylldes den kvoten väldigt tydligt. Även vid två och tre noll, är det våra egna misstag som gör det. Resultatet är katastrof. Prestationen är vi inte heller nöjda med, men den är inte katastrof. Det var mycket som gick fel på en gång kan jag väl säga. Det som oroar mest är att det blir 3-0. Få stryk med 1-0 är jobbigt nog, men 3-0 känns så jävla mycket sämre inuti. Deras två sista mål är inte på något organisatoriskt spel, utan från absolut ingenting. Vi kom ut bra i andra halvlek där vi hade behövt få lite med oss. Vi hade behövt få dom att börja tänka. Allt det fysiska vi tränar dagarna i ända är vrålviktigt, men fotboll är så jävla mycket mentalt också. På den biten är vi inte bäst i klassen just nu.

Vad tror vi om BP då? – Det var väl länge sen dom vann. Spelade 3-3 mot Elfsborg för ett tag sen. Dom gungar också i prestation och resultat tycker jag. Gör mycket mål. Släpper in mycket mål. Verkar vara åt ena eller andra hållet för dom. Dom känner väl bloddoft såklart. Dom märker hur det stormar hos oss, dom är inte dumma och missar det. Det är väl en del av deras plan att få oss att se dåliga ut. Vi har alla möjligheter att komma ut och sätta en ordentlig nivå på den här matchen. Vi behöver fortsätta, oavsett resultat, göra det vi ska göra. Vi får inte känna flyktbeteende eller vara rädda för att misslyckas. Vi behöver frammana känslan av att vilja vinna mer än vara rädda och förlora.

Finns det något som du och "Tolle" tycker är extra viktigt när vi fått rejält med pisk? – Vi tycker alltid att försvarsspelet är viktigt, det bygger grund. Men efter en stor förlust är det kanske än viktigare. För oss är det viktigt att få till situationer i deras straffområde. Saker som ger oss tro och energi. Det kan vara att vinna dueller med bollen vid foten. Till att vi spelar oss fram till bra lägen och vinner andrabollar. Vi behöver bygga positiva aktioner på varandra. Får vi inte det, måste vi ändå göra det vi ska göra. Den biten är inte lätt då inne i ett lag är det olika individer. Det är viktigt att vi bygger trygghet för våra spelare.

Rykten, har du och "Tolle" skaffat agent? – Ja, det gjorde vi innan förra förlängningen. Det är bättre att ha en som representerar dig i förhandlingar när man känner varandra och jobbat ihop länge.

En annan fråga som ofta dyker upp nu, tänker du och "Tolle" något på 2025? – Nej, nej. Det får vi ta då. Vi måste vara här och nu.

Ville bara fråga för jag är fan orolig för er där inne. För här ute är det fan inte roligt. – Vi är inte där ute. Jag kommer faktiskt inte ihåg senast som jag mötte positiva omdömen. Jo, förresten, tror det var när vi vann cupderbyt.

Jag tyckte att den matchen bemöttes som en oas i öken. Sista gången jag tyckte det var positivt på riktigt, var inför Lech Poznan. – Säger du det? Jag vet inte, ärligt. Jag hoppas vi vinner en jävla massa fotbollsmatcher nu, får tyst på det värsta och sen får vi ta i resten sen.

Jag hade långa diskussioner om ditt och datt med en av mina favoritmänniskor. Jag tycker att dessa människor i storklubbarna är stålmän. När jag pratade med Andreas Georgsson, då i Malmö 2022, upplevde dom väldigt mycket det vi har nu. Dom gjorde inga stora förändringar i sin organisation. Det stora var väl att dom anställde Henrik Rydström. I övrigt var det något kosmetiskt bara.

Klubben i mitt hjärta är i sin längsta obrutna framgångsstreak . Samtidigt har vi ett enormt missnöje i klubben. Sluter vi inte leden kommer dessa domedagsprofeter förmodligen få rätt. Jag vill inte ge dom rätt. Imorgon kväll skiter jag i allt, BEVÄPNAR MIG MED VINGAR och flyger långt upp för att andas och se laget i mitt hjärta spela fotboll på Stockholmsarenan.