Intervju med Jesper Karlström

DIF är Nr 1 Alltid Oavsett @ Blåränderna

för 3 veckor sedan

Jesper har verkligen gått från klarhet till klarhet sedan Kim och Thomas intåg i DIF. Han har tagit expresståget från "dussinspelare" som skickats in och ut ur startelvan otaliga gånger till att vara en av våra absolut viktigaste pjäser under spelåret 2019. Jag kände att det var läge att ta en avstämning med en av de spelare i djurgårdsled som det tisslas och tasslas mest om denna säsong - så jag hörde runt lite för att se om det var möjligt och lyckades via en bekant som är partner med Jespers pappa få kontakt med Jesper.

  1. Personligen så har jag länge varit intresserad av honom. Tycker att han ofta har sett lite trulig ut av sig. Både under match och träning. Men efter att ha pratat med Irma Helin (finns att läsa i intervjun jag gjorde med henne under sommaren) så kom det fram lite av en annan bild om honom som person. Gällande det sportsliga så hade Kim och Thomas en väldigt klar bild av vår nuvarande mittfältsuppsättning när de kom. Kevin, Jesper och Fredrik Ulvestad var alldeles för lika varandra som spelare för att kunna bilda ett tillräckligt dynamiskt mittfält - och in kom Astrit. Jesper har verkligen visat dom fel i den roll han har fått/antagit sig i den mer sittande av de tre centrala mittfältare som vi så ofta ställer upp med. Gång på gång så hyllas vårt "nav" bestående av Ulvestad, Jeppe, Mackan och Une av vår tränarduo. De ger inte någon motståndare tid att andas och har samtliga anammat den typen av passningsorienterade fotboll som Kim och Thomas vill spela.
  2. Så - hur kommer det sig att en spelare som haft klippkort på t&r-resan från startelvan till bänken (och även med en kort utlåningssejour till BP under sommaren 2017) först nu verkligen får den bekräftelse han förtjänar? Har han haft svårt att anpassa sig eller helt enkelt aldrig fått den coaching som behövs? Frågorna är många - men jag hoppas att denna intervju ska kunna ge svar på dessa!

--------------------------------

undefined

Namn: Jesper Kewe Karlström
Ålder: 24 år
Klubbar: Brommapojkarna och DIF
Meriter: Vunnit cupen med oss (DIF), ett gäng landskampar i P17, P19 och även U21. Var även uttagen till januariturnén 2018 efter en imponerande avslutning av säsongen 2017.

-------------------------------- 

I de inledande kontakterna så lovade jag Jesper att det "bara" skulle ta ca 15 minuter. En kort telefonintervju med andra ord. Men följdfrågorna från undertecknad blev många och Jesper är själv väldigt noga med att välja orden. Inte på något sätt "mediatränat"-noga och heller inte fegt. Känslan är att han vill vara riktigt säker på att orden bildar de meningar han kan ställa sig bakom. Under intervjun så visade han flera prov på det Irma Helin pratade om när hon beskrev Jesper som person - det här är en fin kille med ett fint hjärta som verkligen bryr sig om sin omgivning. Han är även glasklar och bestämd om vad som styr hans karriärsval, och det handlar om vad som är bäst för honom. Jag tycker att det påminner mycket om andra spelare som är uppvuxna i Brommapojkarna. Det kanske är så att det är en av anledningarna till att de är så framgångsrika på ungdomssidan. Spelarna ser verkligen både till laget de spelar i - men även vilka steg de ska ta för att få ut maximalt i deras ganska korta fotbollskarriär.

--------------------------------  

Hur ser du på säsongen så här långt?
- Jag ser på den som en stor framgång. Både för mig personligen och laget. Vi har en bra harmoni och det känns som om vi har bra moral. Efter de få torskarna vi har så har vi alltid studsat tillbaka direkt.

Det måste kännas bra att få spela där du känner dig mest bekväm? Är själv glad över att äntligen få se dig spela som du gjorde i BP!

- Ja, det känns ju skönt att få visa vad jag kan. Att få visa upp min bästa sida.

När Kim och Thomas precis anledde till oss så uttalade de sig om att ni som spelar som central mittfältare var för lika i spelstilen. Nu har de ändrat sig och uttalar sig om att du är en nyckelspelare. Pratade ni om det här under försäsongen?
- Ja, det gjorde vi. De sa det till mig med och jag höll väl inte riktigt med. I våra roller tidigare så kanske utfallet blev väldigt lika, men jag tycker att våra egenskaper skiljer oss mycket åt.

Med facit i hand så har det visat sig att Jesper hade rätt..

När Thomas intervjuades efter den första matchen för säsongen nere på lägret i Spanien så lät han nästan överraskad över hur bra du var.
- Ja, med den matchen så fick jag chansen, och tog den också. Det har skapat ett självförtroende hos mig. Ett förtroende från tränarna. Kombinerar man det med att vara frisk och kry så kom jag dit jag vet att jag har kapacitet för. När matchen efter mot Lilleström spelades och även den gick bra så gav det en stor mersmak. På träningarna hade jag varit lite upp och ner, men båda de matcherna så var jag riktigt bra. Så försäsongsmatcherna, förtroendet från Kim och Thomas samt mitt eget självförtroende har sedan byggts på och rullat vidare resten av säsongen så här långt.

Jag tänkte på det där med förtroende/självförtroende. Det verkar som att det är självförtroende som är det flyktiga. Kan man inte bara säga till sig själv: "Fan, jag ÄR bra!"?

- Jo, jag har jobbat mycket med den biten. Det är klart att jag har vetat vad jag kan. Men om man åker in och ut ur laget och levererar svajiga prestationer så är det svårt att tro på sin egen utsaga att man är bra. Men bra spel och att inte blir bortplockad så fort man gör en sämre insats gör att det är lättare att tro på det när man intalar sig själv om sin förmåga och den får fäste på riktigt. Och när den väl har fått det - ja, då blir saker lättare att utföra. När jag är i form och har stort förtroende så skapar jag mentalt mer tid och blir inte lika stressad, t.ex över en dåligt slagen passning. Kroppen kan vara i toppform, men om inte huvudet tror på det så fungerar det inte.

Tror du att du hade levererat på samma nivå som i år även under Pelle eller Özcan om du hade fått samma förtroende?
- Förra säsongen så var jag ju i stort sett ordinarie och startade 20 matcher. Men även då så kände jag inte samma förtroende som jag gör nu. Det är svårt att sätta ord på och förklara den delen. Jag har absolut inget emot varken Pelle eller Özcan. De gjorde vad de trodde var bäst för klubben. Men för min del så kände jag det aldrig lika starkt som jag gör nu.

Även sättet vi spelar på har ju förändrats väldigt mycket till i år. Har det påverkat också?
- Ja, verkligen. Under Pelle så var det ju extremt tydligt hur vi skulle spela och det var inte riktigt där mina egenskaper och styrkor ligger. Men oavsett så hade jag kunnat göra bättre ifrån mig.

Bosse värvade dig till DIF 2015 när Pelle var tränare. För mig personligen så känns det som en lite konstig matchning; du som kreativ mittfältare och Pelle med sitt rigida sätt att se på fotboll. Hur tänkte du när du kom?
- Tanken slog mig också. Jag visste ju på förhand hur Pelle ville spela och tänkte hur jag skulle passa in där och hur mitt sätt att spela skulle passa med Pelles sätt att se på fotboll. Sen är det ju så att om man vill bli verkligt bra så måste man kunna fungera i olika spelsystem, så det var en chans att utvecklas. Samtidigt så är ju DIF en stor klubb med hängivna supportrar och de är på dom arenorna jag vill spela. Så det var en möjlighet som öppnades att ta nästa steg och ska jag vara helt ärlig så var det ju bara DIF av de klubbarna större än BP som hörde av sig. Jag kände att jag kommit dit jag hade i BP och var redo för nästa steg. Med facit i hand så tycker jag att jag tog rätt beslut.

Jag kommer ihåg en träningsmatch mot Ellos borta. Tror det var 2016? Olunga gjorde iallafall båda målen. Jag minns att du verkligen spelade så som jag sett dig lira i BP tidigare under den matchen. Tänkte wow, nu kommer Pelle ändra sig! Att ha en central mittfältare som hotar. Men sen försvann det..
- Ja, det är möjligt att om jag hade bibehållit den nivån hela tiden att Pelle hade ändrat sig. Men jag pendlade i prestation och då blev det väl så att han valde det säkra kortet?

Alla ledare/tränare som jag har intervjuat säger att spelarna äger sin egen utveckling. Hur ser du på det påståendet?
- Det jag kan köpa, till viss del. Det är så många parametrar som ska stämma för att man ska prestera. En del grejer har vi i oss automatiskt och andra måste fungera i symbios med träning, förtroende och dylikt. Jag menar, mår man sämre utanför och kanske har någon fnurra på tråden med någon lagkamrat eller någon liten skavank som skaver. Sedan kanske man byter klubb och plötsligt så faller allt på plats.

-------------------------------- 

Jag brukar tänka på den franska spelaren Payet när jag hör sånt här. Han var inte alls bra, gick till West Ham och blev bland de bästa i världen på sin position. Strejkade sig bort från dom och gick till Marseille för att återigen bli Mr Nobody. Fotboll är så j*vla komplext...
Det är nog mycket vi på läktarna inte förstår med spelare. Vi tycker ju att de lever det drömliv som alla vill göra. Får mig att tänka på "Prestera eller dra". Men innerst inne så tror jag ändå att klimatet på ens arbetsplats måste vara bra för att du ska kunna uppnå din potential. Att våra motståndare häcklar våra spelare kan jag alltid leva med. Ibland tycker jag att en del på läktarna har för kort tålamod med att backa våra potentiella toppspelare. Att stötta de som representerar vår klubb borde vara legio för en supporter.

-------------------------------- 

Det är många på våra forum och läktare som påpekat att du ser ut som ett fysiskt monstret i år. Vad har hänt? Har du tränat mer?
- Näää. Vi har ju tränat annorlunda med en ny fystränare. Det är stor skillnad mot hur det varit innan. Även fotbollsmässigt så har vi ju tränat på ett annat sätt. Så för mig känns det som att det är vad som gjort den stora skillnaden. Jag känner mig både starkare, snabbare och lättare. Jag har inte tränat mer utan mer intensivt med högre tempo vilket har medfört att jag känner mig i bättre fysisk form än någonsin tidigare.

Det vankas ju ett derby. Under den långa dystra derbysviten som var så har det känts som att klyschorna har haglat. Men handen på hjärtat - har ni alltid trott på det innan match under dina år hos oss? Det har många gånger sett otroligt uppgivet ut under tidigare år.
- Personligen så har jag alltid trott på det. Jag går alltid in på planen med känslan att vi vinner matchen. Sen så vet man ju att vissa matcher är tuffare än andra, men för mig så har det aldrig hänt att jag ens haft ett uns av känsla innan att "det här kommer inte gå". Själv så spelar jag alltid upp positiva bilder i mitt huvud inför match och jag kan naturligtvis inte prata för andra, men jag har aldrig upplevt att det finns någon som har en annan känsla. Däremot så har det ju hänt att vi känt på planen att supportrarna gett upp när vi åkt på ett baklängesmål i ett derby. Känslan på läktarna är ju förstås annorlunda om vi släpper in ett mål mot t.ex Östersund än i ett derby.

Det stämmer säkert att vi projicerar mycket. Vi hatar ju att förlora. Främst mot aik.
- Det gör vi/jag med. Det är fan det värsta som finns. Just mot aik så är det ju så att de har haft en ruggigt stabil defensiv i många år nu. Bäst i Allsvenskan på att stänga matcher. Då vet man ju att det inte är asenkelt att göra mål. Men att ge upp och tappa känslan att vinna händer aldrig för mig.

Du har ju varit hos oss ett tag nu. Rent facilitetsmässigt - finns det något du skulle vilja ha i den bästa av världar?
- Hmm. Njaa. Kan fan inte komma på något på uppstuds såhär..

Det är väl bra det? Då kanske det bara är små detaljer?
- Ja, alltså när jag kom så fanns det en skivstångsställning inklämd bakom naprapaternas två sängar. Det var det som fanns 2015. Trångt som fan var det. Då tänkte jag att vi verkligen behövde mer. Idag så tycker jag att vi har det jättebra med ett stort och luftigt gym med plats för det vi b ehöver. Äh, det är riktigt bra där ute helt enkelt! Det enda som kan störa där är att när vi tränar på gräs så kan det hända att supportrarna går på vår träningsplan. Men jag blir inte irriterad på supportrarna som kommer ut och tittar och går där utan snarare på DIF som inte avgränsar ordentligt. Jag älskar verkligen att folk kommer dit. Så som jag sa så handlar det egentligen bara om smågrejer som att vi inte har ordentliga avgränsningar för våra träningsplaner t.ex.

Tycker att protesterna mot domarna är mycket hårdare nu än vad de var för 15-20 år sedan. Hur ser du på det? Tycker du att ni spelare har tillräckligt med respekt för domarna? Spelarprotester följs ju ofta upp av läktarna.
- Om jag pratar för mig själv så har jag svårt att kontrollera mig ordentligt när jag är inne i matchen. När det gäller domarna så tycker jag att dom är värda all respekt. De är ju dom som gör minst misstag av alla på planen under en match. Tycker ändå att det är bra nivå även när det är hetsigt på planen. Så jag tror det är lugnt efter matchen, men precis vid avblåsning så kan det ju fortfarande vara hett. När man har duschat och lugnat ner sig så tittar iallafall inte jag snett på någon och jag hoppas ingen gör det på mig heller. Jag tycker också det är stenjobbigt när det klagas på domare efter matcher.

Tycker mycket av det du säger nu bevisar de varma ord Irma Helin beskrev dig med när jag intervjuade henne.
- Kul att hon sagt det! Jag kan bara säga detsamma. Hon är en jättefin ambassadör för Djurgården.

Du har ju varit med länge - både under stunder då du spelat mindre bra men även som nu när du är riktigt bra. Hur är det där med sociala medier eller andra forum när man får höra hur kass man är? Eller kanske positiv tillrop som "Karlis till landslaget!"?
- Det är ju inte kul att få meddelanden om att man inte borde få spela i Djurgården eller att man bara borde lämna. Men jag försöker verkligen bortse från det. Försöker att inte ta åt mig. Men det känns, helt klart. Det påverkar humöret rätt mycket.

Det är ju ofta så att de negativa är få och högljudda medan de positiva är fler men tysta.
- Så är det väl. De positiva är ju oftast tysta.

Själv så har jag inga sociala medier - men ni som har det kan väl ta för er och skriva lite fler glada tillrop också! Bevisligen påverkar det mer än de flesta av oss tror.

När jag var ute på en träning 2017 så var det ett par där ute för att ta ett "kvartsamtal", som de i efterhand kallade det, med Özcan efter en derbytorsk mot Bajen. Någon vecka tidigare så hade du i en intervju uttalat dig angående din brist på speltid och sagt något i stil med "om det inte går i DIF så får jag väl bli utlånad". Jag själv tyckte du visade bra respekt mot klubben i ditt uttalande - men en av de andra som var ute på Kaknäs tyckte annorlunda och var på dig då. Vad tyckte du om den uppvaktningen?
- Näää. Hmm. Inga kommentarer. Men själva situationen kändes inte bra.

Du verkar ändå vilja tala klarspråk. Är du rädd för att bli felciterad?
- Ja, jag gillar inte att ge standardsvar efter färdiga mallar. Gillar själv när spelare sticker ut och vågar säga "sanningen". Jag fattar att vi kan säga allt, men det ska alltid röras om lite i grytan..

Hur ser du på de här två kommande matcherna i Allsvenskan (MFF och Aik)?
- Det är bara kul och få förunnat att få spela den här typen av matcher. Först seriefinal och sen derby mot aik. Vi känner oss oerhört starka och med supportrarnas stöd så blir det minnen att bevara.

Finns det någon spelare, nationellt eller internationellt, som inspirerar dig?
- Inte fotbollsmässigt.. Kan ju se vad de bästa spelarna gör i svåra situationen, men det är mer på plats på mattan. Inte namn. Det är mer spelare som inspirerat mig för hur de är som människor, te.x Gabriel Petrovis som är en så galet fin människa och oerhört snäll mot mig. Sånt fastnar. De måste vara mer än bra fotbolsspelare för att fastna i mitt sinne.

Finns det någon chans just nu att du förlänger med DIF?
- Ja, absolut finns det det. Det där sköts helt av Bosse och min agent då jag har sagt att jag helt vill koncentrera mig på fotbollen nu. Så för att min agent ska ta kontakt i det ärendet så ska han ha på fötterna. Vi (agenten) pratar ju då och då om vad jag vill och vad han tycker samt om eventuella intressen från klubbar. Men förutom dom samtalen så är det inget jag tänker på.

Men det finns ju intressen utomlands?
- Ja, det finns det. Men det finns inget som är så konkret så att jag tänker på det. Det mest konkreta just nu är att vara kvar här.

Det har till och med gått rykten om att du ska vara klar för Darmstadt!
- Nää, det där är verkligen inte sant. Som sagt, det finns intresse. Men just nu så är min högsta dröm att vinna guld med Djurgården. Nu är det ett jävligt bra läge att göra det också. Så just nu, precis som det är idag, så är det Djurgården som är i mina tankar.

OM vi skulle vinna - är då ett CL-kval nästa år något som läggs i vågskålen i Djurgårdens favör?
- Såklart det är. Det är ju också en dröm att få vara med i de stora turneringarna.

Om du går utomlands då - ser du dig själv kunna komma tillbaka om 5 år eller så och avsluta din karriär i Djurgården?
- Det gör jag verkligen. Kan inte tänka mig att spela i någon annan klubb i Sverige. Men sen ska det finnas plats också. Finns ju många spelare som vänt hem på lån, eller permanent, där det inte funnits plats i de klubbarna de egentligen ville till. Då har de hamnat någon annan stans istället. Men idag så kan jag verkligen inte se mig själv spela i någon annan klubb än DIF.

Det här sista svaret fick mig att tänka på när Hamad gick till Bajen och Beijmo nu under sommaren hamnade i Malmö..

--------------------------------  

Intervjun gjordes ett par dagar före mötet med Malmö. Både jag och Jesper tyckte att det var viktigt att han fick tid att läsa igenom texten innan vi publoicerade den.

Nu är det mindre än en vecka kvar till examen. Det är dags att krossa aijk. Jag tror på det här. Och efter att ha sett vår match mot mff, det lugn jag kände före, under och efter matchen gör att jag fortfarande är helt cool med det kommande derbyt. Vårt lag under Kim och Thomas verkar älska att spela alla matcher. I söndags visade Jesper att han är en av Allsvenskans bästa mittfältare. En mening som gav mig oerhörd glädje att skriva.

Så. Om du inte redan har gjort det - gör som jag och laget gör:

Beväpna dig med vingar - vi flyger ju!